SISTA
Igår var det den sista dagen på Voltaire. Jag och Fanny kom till dieselverkstan med ett glatt kämpa-sista-dagen-humör och vårsolen sken.
Men direkt när vi kom dit blev vi tillsagda att gå till något hus 50 meter bort och ner i källaren för att hämta tio stycken 100-kilos träflisiga obärbara bänkar och bord hela vägen tillbaka till voltaire, i det 25-gradiga solskenet! Detta tog en lång stund och var mycket jobbigt, men vi var tillslut klara. Och då började lunchruschen på Voltaire. Och nu är det såhär att om man är 2 praoelever av 10 måste man ha energi för att klara av lunchruschen. Och vi var helt utmattade. Det slutade med att vi(i alla fall jag) gick runt som zombies i 3 timmar och bara längtade efter att svimma eftersom det skulle vara så häärligt att bara fejka en svimmning och ramla i golvet och ligga kvar där och vila lite...! Vi får alltså inte sitta ner i den branchen. Och sen såg jag mig inte för för att jag var så trött att jag nästan tappade en tallrik och spillde ut all mat. Och precis när jag märkte att det blev färre och färre folk och klockan började närma sig ett(tiden vi brukar få äta, och sitta ner!) kom det in 40 pers till och där dog jag lite. Men efter ett tag sa vår chef att vi fick beställa mat och vi satte oss ute i solen på en bänk. Jag har nog aldrig avnjutit en måltid och en vila så mycket som då. Efter maten fick vi välja en bakelse helt gratis(för att det var sista dagen)! Och sen kom Sanja och Fannys kompis och jag återfick känsleln i mina fötter, och sedan erbjöd chefen oss jobb på vissa helger också! Och då kändes den sista dagen helt okej.
Linda
Vecka 2 - Måndagen
Hej alla ma:are!
I måndags var inte chefen där så det var bara Johanna (hon är jätte snäll) som var där. Då fick vi ta smoothies när vi ville och hur många kaffe lattes (btw så har jag blivit mästare på att göra soya lattes, hur gött som helst)som helst. Det var ganska lugnt men ändå så var jag hur trött som helst. Både i benen och i hjärnan, jag var hur seg som helst! Jag behövde en till ledig dag för att vila ut mig, att jobba på restaurang är hur stressigt som helst! Det är verkligen ingen dans på rosor!
Jag fick också lära mig hur man gör chai latte! Haha! Det var jätte roligt, dem hade två olika sorter. En som var som en sirap (enligt mig så var den godast), den smakade mer té istället som socker. Sen fanns det också en sort som man gjorde med hjälp av ett pulver (den smakade mer som baristas, om någon har smakat den).
Det var skönt att chefen inte var där i måndags för då var det lite mer lugn och ro. Hon pratar lågt och mumlar, så när man frågar vad hon sa blir hon sur (hon är lite speciell...). Man får inte heller specifika arbetsuppgifter, hon vill att man ska ta egna insiativ. Men ibland när man gör det blir det inte som hon vill och då blir hon sur... (läskig tant ska ni veta)
Puss och Kram Skummbanan!
Fanny
I måndags var inte chefen där så det var bara Johanna (hon är jätte snäll) som var där. Då fick vi ta smoothies när vi ville och hur många kaffe lattes (btw så har jag blivit mästare på att göra soya lattes, hur gött som helst)som helst. Det var ganska lugnt men ändå så var jag hur trött som helst. Både i benen och i hjärnan, jag var hur seg som helst! Jag behövde en till ledig dag för att vila ut mig, att jobba på restaurang är hur stressigt som helst! Det är verkligen ingen dans på rosor!
Jag fick också lära mig hur man gör chai latte! Haha! Det var jätte roligt, dem hade två olika sorter. En som var som en sirap (enligt mig så var den godast), den smakade mer té istället som socker. Sen fanns det också en sort som man gjorde med hjälp av ett pulver (den smakade mer som baristas, om någon har smakat den).
Det var skönt att chefen inte var där i måndags för då var det lite mer lugn och ro. Hon pratar lågt och mumlar, så när man frågar vad hon sa blir hon sur (hon är lite speciell...). Man får inte heller specifika arbetsuppgifter, hon vill att man ska ta egna insiativ. Men ibland när man gör det blir det inte som hon vill och då blir hon sur... (läskig tant ska ni veta)
Puss och Kram Skummbanan!
Fanny
Vecka 2 - Torsdagen
Hej alla! I torsdag fanns det mycket att göra på bistron. Lina var inte där (hon är i Afrika) så det var bara jag, Linda och Lisa (en annan prao elev). Solen sken och det gjorde så det kryllade med människor, nästa lika mycket som i ett myrbo. Det var hur många bord som var reserverade och vi hade precis öppnat uteserveringen.
Detta gjorde vi under lunchrusningen men även under hela dagen:
Eftersom det var så mycket människor i torsdag (och vår chef tyckte att vi gjorde ett strålande jobb)så fick vi välja vad vi ville till lunch (vi brukar bara få välja mellan de två "dagens rätter". Jag valde ceacar sallad och den var skita god (om någon är där och äter någon gång så rekomenderar jag ceacar salladen, ät den!)
Puss och Kram
Fanny
Detta gjorde vi under lunchrusningen men även under hela dagen:
- Diska disken(gästernas tallrikar, glas och bestick men även verktygen som kockarna använde)
- Servera maten (både till inne- och till uteserveringen)
- Plocka in all disk från borden( se: om det var mycket människor runt bordet blev det sjukt många glas och flaskor, dem borde verkligen fixa så man ställer sina glas och disk i en liten ställning)
- Torka borden(vissa människor dräller hur mycket som helst)
- Vika servetter tillsammans med bestick(man rullar in besticken i vita servetter)
- Fylla vatten i vattendunken(där gästerna hämtar vatten)
- Skära bröd och fylla på i korgen
- Lägga på smör i smörbyttor(detta är jätte kul, smöret känns nästan som smält choklad, fast lite tjockare)
- Göra smoothies och hälla dem i roliga bägare
Eftersom det var så mycket människor i torsdag (och vår chef tyckte att vi gjorde ett strålande jobb)så fick vi välja vad vi ville till lunch (vi brukar bara få välja mellan de två "dagens rätter". Jag valde ceacar sallad och den var skita god (om någon är där och äter någon gång så rekomenderar jag ceacar salladen, ät den!)
Puss och Kram
Fanny
Femte dagen - Bistro Voltaire
Hejsan!
Fanny här (skriver för både Linda och mig), våran femte praodag var rena plågan.
Summasummarum: Den här första veckan på praon har varit mycket lärorik och mycket stressigare än vad jag trodde det skulle bli! Det har varit kul! Men nu vet jag att jag inte vill jobba inom restaurang branchen när jag blir stor!
Att jobba på en restaurang är väldigt stressigt och man får springa mycket, så i fredags känndes det av att man hade sprungit hela veckan. Benen var sega och man behövde slurpa i sig mycket kaffe för att åtminstånde kunna ta sig igenom hela dagen!
Vi fick sluta en timma tidigare för att dagen innan behövde de extra hjälp så vi jobbade över en timma. Det var skönt att kunna gå hem klockan två, så när vi hade ätit upp vår lunch var det dags att åka hem. De två andra (lata) tjejorna var fortfarande inte där och vår chef berömde oss för hur veckan hade gått.
Summasummarum: Den här första veckan på praon har varit mycket lärorik och mycket stressigare än vad jag trodde det skulle bli! Det har varit kul! Men nu vet jag att jag inte vill jobba inom restaurang branchen när jag blir stor!
Kram Fanny
Voltaire
Hej! Jag och Fanny har nu varit på Bistro Voltaire i Sickla i tre dagar. Vi börjar 09.00, så det är lite mer sovmorgon. Sedan slutar vi 15.00. Första dagen var ganska intressan och vi mötte dessutom Lina i 8mi som vi inte vetat skulle vara där. De andra praoeleverna är ganska lata, dvs de låter oss stå och göra grovjobben och svettad medan de står och stirrar och väntar på att en beställning ska komma ut. Hade migrän igår pga värmen, stressen och vilobristen i restaurangen. Inte sådär värst kul när man tjatar på de andra praeleverna att hjälpa och de gör de i två minuter och sen går iväg och stirrar igen.. Men sedan när det är lunch får vi sätta oss ner, välja en läsk/kaffe och något från menyn. Och ibland något från caféet. Och då får vi äntligen sitta ner och slappna av ett atg innan vi jobbar ett litet tag till och sedan får åka hem. När jag kommer hem är jag alltid helt slut och har huvudvärk. Jag tror Fanny håller med om det mesta av detta men vi får se vad hon skriver sen!
Baren
Linda
