praoma

Hej på er där nere i Fjollträsk! (Fjollträsk är vad människor från Norrland kallar Stockholm)

Idag är då som i rubriken sagt den första dagen på andra veckan. Jag har bytt grupper eftersom de förra gästerna åkt hem, så nu har jag i stället för fyra grupper per dag "bara" tre. Först Smygare (level 1, 6-11 år) sedan Glidare (level 2, 6-11 år) och sedan efter lunch Snögubbar (level 1, 4-6 år). Level 1 innebär nybörjare och stegen går ända upp till 4. Om du är level 4 behöver du dock inte skidlärare.

Det är ganska nice här, dock blir jag typ lika trött nu som förra veckan. Fattar inte varför, känns ju som om man borde vänja sig eller något liknanade. Men tydligen inte.. Kan bero på att jag har chillat galet i helgen och inte gjort så mycket som innehålligt rörelse, även om jag velat. Det som kommer kännas konstigt efter PRAOen är troligtvis att behöva sitta stilla i en bänk hela dagarna. Jag har märkt att min dagliga motion (ca 5h rörelse/dag) har blivit som ett beroende. Man blir jävligt trött men vill ändå inte sluta. Nu kanske jag kommer börja längta till idrotten, vem vet?

Jag har i alla fall bytt skidlärare som jag åker med. Förra veckan var det Sara och Tommy, medans nu åker jag med Therese. Det är väldigt trevligt här, nästan bättre än förra veckan om man tänker ur ett "socialt" perspektiv. Nu har man kommit in i rutinerna och känner alla mycket bättre. Även om jag skulle vilja jobba utomlands skulle jag kunna börja i Åre som skidlärare. Det är, vad jag tror, en bra start.

Inser nu att man kanske borde skriva lite längre inlägg. Alla är ju typ jättesatsiga? Haha.

I alla fall, det är nu den fjärde dagen på på praoen och hela kroppen värker. Även om det är lite smått jobbigt är det en skön känsla. Mina axlar och ben är troligtvis det som gör mest ont. Men, livet går vidare.

Någonting som är väldigt nice med att vara skidlärare är att man får så många förmåner. Ett exempel var idag, då liftvärdarna höll en lift öppen 1,5h längre än vad den egentligen skulle, bara för skidlärarnas skull. Det var nämligen så att alla som ville fick låna telemarksskidor och få lektion i telemarksåkning efter liftarna stängt. Så, nu har jag då för första gången åkt telis! Det kändes bra, men det ser så sjukt mycket lättare ut än vad det egentligen är. Det är enormt mycket balans inblandat och jag kan med stolthet säga att min inte riktigt räckte till. Några små fall här och där och en jävla massa vingel, men jag tog mig ner för backen ett flertal gånger ändå! Stolt som in i helvete.

När det gäller själva skidskolan känns det mest som någonting man helst skulle skippat. Timmarna får gärna flyga fram, men jag har insett att det inte är vanligt att ha fyra grupplektioner per dag, så jag är ganska lugn nu ändå. Jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba en säsong eller två som skidlärare. Rutinerna är lätta att komma in i, (mötas 8.30 för att sätta upp barnlandet, gå in och fixa sig och sedan ha skidskola i 1,5hx2 med 15 min paus där emellan. Sedan lunch och efter en timme samma sak igen. Slutar 16.30) Det är dock inget jobb jag skulle kunna tänka mig att stanna kvar vid för länge. Det är, vad jag har hört, inget jobb du tjänar på. Pengamässigt går du snarare back och detta gör att alla som är här jobbar bara för att de älskar att åka skidor. De är alla jävligt sköna människor och även om jag är minst fem år yngre än alla gillar jag det. De behandlar mig som vilken skidlärare som helst och är verkligen riktigt underbart folk.

Gubbe från google som åker telis.

Igår var första dagen då jag praoade på skidskolan i Björnen, Åre. Det är så jävla kul! Har en massa småttingar som är mellan 2-5 år på förmiddagen, sedan 5-11 åringar på eftermiddagen. Kommer ha samma hela veckan, men sedan nästa vecka så byter jag grupper då de flesta åker hem. Det man inte tror är att det är väldigt ansträngade att vara skidlärare. Även för de aldra minsta. Det är både en fysisk och psykisk press. Jag somnade gott igårkväll (8 prick), så att säga!

Nej, nu ska jag iväg igen till min andra dag. Vi hörs någon annan gång!