praoma

Inser nu att man kanske borde skriva lite längre inlägg. Alla är ju typ jättesatsiga? Haha.

I alla fall, det är nu den fjärde dagen på på praoen och hela kroppen värker. Även om det är lite smått jobbigt är det en skön känsla. Mina axlar och ben är troligtvis det som gör mest ont. Men, livet går vidare.

Någonting som är väldigt nice med att vara skidlärare är att man får så många förmåner. Ett exempel var idag, då liftvärdarna höll en lift öppen 1,5h längre än vad den egentligen skulle, bara för skidlärarnas skull. Det var nämligen så att alla som ville fick låna telemarksskidor och få lektion i telemarksåkning efter liftarna stängt. Så, nu har jag då för första gången åkt telis! Det kändes bra, men det ser så sjukt mycket lättare ut än vad det egentligen är. Det är enormt mycket balans inblandat och jag kan med stolthet säga att min inte riktigt räckte till. Några små fall här och där och en jävla massa vingel, men jag tog mig ner för backen ett flertal gånger ändå! Stolt som in i helvete.

När det gäller själva skidskolan känns det mest som någonting man helst skulle skippat. Timmarna får gärna flyga fram, men jag har insett att det inte är vanligt att ha fyra grupplektioner per dag, så jag är ganska lugn nu ändå. Jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba en säsong eller två som skidlärare. Rutinerna är lätta att komma in i, (mötas 8.30 för att sätta upp barnlandet, gå in och fixa sig och sedan ha skidskola i 1,5hx2 med 15 min paus där emellan. Sedan lunch och efter en timme samma sak igen. Slutar 16.30) Det är dock inget jobb jag skulle kunna tänka mig att stanna kvar vid för länge. Det är, vad jag har hört, inget jobb du tjänar på. Pengamässigt går du snarare back och detta gör att alla som är här jobbar bara för att de älskar att åka skidor. De är alla jävligt sköna människor och även om jag är minst fem år yngre än alla gillar jag det. De behandlar mig som vilken skidlärare som helst och är verkligen riktigt underbart folk.

Gubbe från google som åker telis.